Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 5 augusti, 2008

Socialminister Göran Hägg och TCO-ordföranden Sture Nordh föreslår idag i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter att ett skatteavdrag för utbildningssparande skall återinföras (debattartikeln har förresten den här gången fått en rättvisande rubrik, vilket numera är sällsynt hos Dagens Nyheter). I grunden tycker jag att författarnas idéer och deras argumentation är bärkraftiga, men jag är ändå tveksam till förslaget.

Min tveksamhet beror på att skattesystemets överskådlighet och hanterbarhet äventyras om vi fortsätter att införa avdragsrätt för saker som är svåra att definiera och därför svåra att avgränsa. Tänk på exemplet hushållsnära tjänster: reformen är i grunden jättebra tycker jag, men skatteverket och de skattskyldiga har haft hur svårt som helst att förstå vad i hela friden som menas med ”hushållsnära tjänster”. Städning? Javisst! Med tvätt av bilen? Öööhhh… Barnpassning? Absolut! Men hundvakt istället för barnvakt? Öööhhh… Det räcker tyvärr inte med att ha något uttryck som låter trevligt och rimligt: vi jurister måste kunna avgränsa det, måste kunna staka ut gränser, och det är – som mina exempel ovan förhoppningsvis visar – synnerligen svårt att göra på ett glasklart och motiverat sätt när det gäller hushållsnära tjänster.

Detsamma kommer att gälla avdrag för utbildning. I upprinnelsen är det nog inte så svårt: man skapar ett konto som betecknas som ”utbildning” och så drar man av på skatten för medel som hamnar på detta konto. Men sedan? Vad händer om pengarna aldrig används till utbildning utan blir en förtäckt form av skattefritt sparande åt arvingarna? Skall då just sådana utbildningskonton beskattas med en arvskatt? Har vi inte just avskaffat avsskatten för att den var svåradministrerad och inbringade för lite? Även om pengarna används under livstiden, vad är utbildning? Högskolestudier räknas antagligen dit, men hur ser det ut med kurser hos ABF, Medborgarskolan eller Vuxenskolan? Kan en jaktintresserad banktjänsteman skattefritt få utbilda sig till vapensmed? Skall en kulturintresserad målarmästare skattefritt få läsa egyptologi? Kanske är svaret vid alla dessa frågor jakande eller vid de alla nekande, men jag tror att vi alla måste fundera ett tag innan vi kan ge ett svar.

Vad händer om pengarna används till något som skatteverket inte är berett att acceptera som relevant utbildning? Skall då en straffskatt utgå? Skall pengarna läggas på årets inkomst och i efterhand beskattas som inkomst? Hur är det då, skall man kunna få någon form av förhandsbesked? innan man sätter sprätt på pengarna? Av vem i så fall?

Hägg och Nordh uppmärksammar mycket förtjänstfullt att även folk som nu finns i arbetslivet kan behöva ytterligare utbildning, att en sådan kostar pengar och att man som enskild på något sätt måste få ihop dessa pengar. Istället för ett bidrag – som hade varit socialdemokraternas ryggmärgsreflex – vill författarna skapa ett skatteavdrag. Resultatet är detsamma, nämligen ett byråkratiskt ganska tungrott system, som i en modell med skatteavdrag bara gynnar anställda hos skatteverket och skatterådgivare.

Var försiktig att mixtra med skattesystemet för att gynna vissa verksamheter. Ser hellre till att skatten har en nivå som tillåter enskilda att själva och utan avdragsrätt spara ihop beskattade medel med vilka de kan finansiera ett friår eller två.

Skattesystemets inre logik och dess överskådlighet är för värdefulla för att äventyras ens i vällovliga syften som detta.

Read Full Post »