Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 4 augusti, 2008

Sydkoreas regering vill skärpa kontrollen över Internet, skriver Dagens Nyheter. Exakt hur det rent tekniskt skall gå till om man inte vill införa en totalkontroll som i Kina är något oklart, men anledningen är klar. Det sprids felaktiga uppgifter genom Internet och det kan leda till social oro.

Innan vi nu börjar berömma oss för vår fantastiska frihet i Västvärlden och spotta fram nedlåtande toner om asiaternas demokratiska efterblivenhet, bör vi komma ihåg att vi här i Sverige med jämna mellanrum har liknande debatter. När någon kändis blivit uthängd i media eller när något ”drev” på någon politiker gått på tvivelaktiga grunder, uppkommer alltid debatten om medias ansvar för korrekt och saklig information. Det är exakt samma ryggmärgsinstinkt som i Sydkorea: yttrandefriheten är jättebra och viktig, men inte när det gäller falsk information.

I Sydkoreas fall kan man dessutom ge regeringen rätt i att Internet bidragit till en upprorsstämning mot regeringen som saknar vetenskaplig grund. Den sydkoreanska regeringen har nämligen nyligen hävt importförbudet mot amerikanskt kött. Detta importförbud motiverades en gång med att det fanns risk att galna-ko-sjukan skulle spridas från USA till Korea, men oavsett motiveringen har förstås sydkoreanska bönder på konsumenternas bekostnad vunnit på att slippa den amerikanska konkurrensen. Galna-ko-sjukan är inte längre något problem i USA och det finns ingen beaktansvärd risk för att smittan skulle därifrån spridas till Sydkorea. Upphävandet av importförbudet är alltså sakligt och ekonomiskt välmotiverat.

Det som dock har hänt är att den sydkoreanska jordbrukslobbyn med falska påståenden om det amerikanska köttets farlighet piskat upp en panikstämning i landet som börjat hota regeringen. Demonstrationerna har duggat tätt och regeringens försök att förklara att ingen risk finns har dränkts i till synes välorkestrerade förtalskampanjer på Internet.

Tråkigt. Tråkigt både för de sydkoreanska konsumenterna och för den sydkoreanska regeringen. Att av denna tråkighet dra slutsatser om yttrandefriheten, går dock för långt.

Yttrandefriheten är inget som vi har för att det är så skönt med allt som sägs (även fast man ibland kan få det intrycket av yttrandefrihetsförsvararnas argumentation). Yttrandefriheten är principen att skydda uttalanden som är dumma, falska, inskränkta, elaka och allmänt vidriga just för att de kanske innehåller ett korn av sanning som vi alla mår bra av. Dessutom slipper vi med en princip om frihet alla besvärliga gränsdragningsfrågor mellan det som objektivt sett (vad det nu skulle vara) är falskt och det som utgör en dum men fullt tillåten subjektiv mening. Eftersom vi saknar vetenskapsteoretiska måttstockar för vilka åsikter som är sanna och vilka som är falska, skyddar vi alla åsikter, även de som vi helst skulle vilja slippa höra, det vill säga de nedlåtande, inbilska, fördomsfulla åsikterna.

Med yttrandefriheten går en risk att dumheter och falskheter sprids. Denna risk måste bedömas vara mindre än de fördelar i form av tanke- och åsiktsfrihet som yttrandefriheten för med sig. Detta gäller i synnerhet som vi i en demokrati principiellt måste lita på att medborgaren i gemen kan skilja falskhet och sanning: om vi inte antar att medborgaren kan det, är frågan varför sådana människor skall ges rätt att rösta över huvud taget.

Det som sker i Sydkorea utgör alltså yttrandefrihetens helt ofrånkomliga och mycket förväntade baksida. Att ropa efter censur och kontroll är farligt och fel, precis på samma sätt som det är farligt och fel att ropa efter censur och kontroll av svenska kvällstidningar.

Read Full Post »

14 moderata kommunpolitiker skriver idag på Dagens Nyheters debattsida att regeringen bör ta ett steg tillbaka från FRA-lagen och ta fram ett nytt förslag med bred förankring. Författarnas argumentation visar att de tagit till sig kritikernas argumentation. Artikeln tillför egentligen inget sakligt nytt till debatten, men den inger ändå hopp.

Regeringen börjar att på allvar bli trängd när viktiga företrädare för dess största parti offentligen kritiserar regeringen och uppmanar den att ändra sin politik. Vi kan hoppas att det biter, och att regeringen i dess eget och i rättsstatlighetens intresse äntligen lyssnar. FRA-lagen bör avskaffas igen innan den träder i kraft den 1 januari 2009.

*****

Uppdatering: Mina förhoppningar verkar komma på skam, då försvarsminister Tolgfors fortfarande inte begripit kritiken och låtsas som att det regnar (se hans tillbakavisande av kritiken från sina partikamrater här hos Dagens Nyheter; moderaternas ledning är enligt denna artikel inne på samma linje som Tolgfors).

Jag, som är i grunden borgerlig, börjar bli mäkta irriterad. Tolgfors är antingen så trögfattad att han inte bör vara försvarsminister eller också så ljuger han att det knakar i fogarna. Jag vill i hans intresse anta att han är ohederlig snarare än dum.

För att upprepa: meddelanden i teleledningarna går med dagens teknik inte längre inom ett och samma land, utan tar närmaste fria väg, vilket mycket väl kan och normalt faktiskt innebär att även ett meddelande mellan två i Sverige bosatta personer korsar landsgränserna. I och med att meddelandet lämnar Sverige, kommer det att omfattas av FRA:s spaningsuppdrag enligt den nya lagen. Detta innebär att FRA, som enligt uppdrag inte spanar inåt landet, de facto kommer att göra det. FRA kommer alltså rent faktiskt och helt oavsett vad som är tanken med både den nya lagen och FRA som myndighet att spana mot enskilda svenskar utan att någon konkret misstanke om brott eller terrorism föreligger mot dessa.

FRA kommer att avlyssna enskilda. Radiosändningar (som FRA får spana mot redan idag) kan nämligen inte riktas, utan kan jämföras med att någon utropar något genom en megafon på ett torg: alla kan lyssna, inklusive FRA. Ett meddelande i kabelnätet är däremot riktat och bara den avsedda mottagaren kan lyssna på meddelandet. FRA tränger sig alltså in i området för riktade meddelanden. Sådant kräver i dagens läge misstanke om brott av den som skall avlyssnas och tillstånd av domstol. FRA-lagen kringgår alltså rättssäkerhetsgarantier som annars anses vara grundläggande.

FRA-lagen är just precis det omfattande tillstånd för FRA att bedriva avlyssningsoperationer mot oskyldiga enskilda som kritikerna säger att den är. Om Tolgfors påstår något annat, vet han antingen inte vad han talar om eller så ljuger han.

Det smärtar mig att behöva säga det, eftersom jag föredrar nuvarande regering framför socialdemokraterna i nästan vilket avseende som helst, men vad gäller FRA-lagen ljuger regeringen i nästan alla sina uttalanden och upprepar lögerna varje dag. Jag kommer inte att acceptera att man ljuger mig rakt upp i ansiktet. Det är dags för regeringen att ta sitt förnuft till fånga, släppa prestigen och äntligen erkänna att man begått ett misstag. Den outsägliga arrogans som i synnerhet moderaterna ådagalägger just nu är outhärdlig.

Read Full Post »