Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 10 juni, 2008

Regeringen har beslutat möjliggöra för skolor att ge betygsliknande omdömen redan från första klass, skriver Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Därmed vågar sig regeringen på ytterligare ett ideologiladdat område inom skolpolitiken, vilket är bra. Under alltför lång tid har endast en ideologi fått råda i skolan, och det är kanske dags att kontrastera denna med någon annan ideologi.

Redan på grundval av principen att inom en demokrati olika åsikter om världen måste byta av varandra – att det är skadligt att en ideologi får råda för länge – tycker jag alltså att initiativet är bra. Jag själv har inte heller problem med betyg: jag gick i skolan i Tyskland, där vi fick betygsliknande omdömen redan i första klass i delstaten Nordrhein-Westfalen (utbildningspolitik är delstaternas område i Tyskland). Jag kan inte säga att jag eller någon annan jag känner tog skada av detta, och jag anser att det är bra om muntliga kommunikationer som föräldrasamtalet backas upp av skriftliga dokument som man kan titta på långt efter det att samtalet är slut.

Den rädsla för att barn skall ta skada av att bedömas tydligt som finns hos många svenska debattörer, kan jag inte förstå. Socialdemokraternas talesperson i dessa frågor, Marie Granlund, uttrycker en sådan rädsla för att små barn skall bedömas: jag undrar vilken värld hon lever i. Hellre bör små barn bedömas under kontrollerade former än att alla ”vet” att någon inte klarar av målen, men ingen törs berätta det för barnet. Även på den grunden tycker jag alltså att regeringens beslut är bra.

Genomförandet brister dock. Återigen får jag anföra min tyska erfarenhet. När jag var tio år gammal, flyttade vi från delstaten Nordrhein-Westfalen till delstaten Baden-Württemberg. Eftersom utbildningspolitiken som sagt är delstatlig i Tyskland, ändrades reglerna, och inte så lite heller. Det tog mig två år att hitta till rätta i det baden-württembergska systemet, och de två åren var plågsamma. I ett litet land som Sverige finns än mindre anledning än i Tyskland att låta utbildningssystemen skifta mellan olika regioner, och det finns absolut ingen anledning att låta systemen skifta mellan olika skolor. Eftersom vi alla i slutändan bedöms efter vår utbildning, är det viktigt att utbildningarna är jämförbara; det innebär att det måste finnas enhetliga kriterier för så viktiga saker som betygsliknande omdömen. Frihet och konkurrens är bra, men vissa marknader måste regleras, och det här är enligt min mening helt klart en sådan marknad: det exakta innehållet i undervisningen får inom givna ramar gärna skolorna stå för, men betygskriterierna skall vara enhetliga.

Det ligger också mycket i det som Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz säger, att det nämligen är skadligt för skolan som organisation att det gått så mycket ideologi i det hela. Skolan får ingen ro, och som vilken lärobok i organisationsteori som helst berättar, är det skadligt för en organisation att ständigt leva i osäkerhet. Regeringen borde alltså ha försökt att förankra skolpolitiken mera grundligt, så att den inte genast ändras helt igen när regeringsmakten skiftar.

Samtidigt kan man väl säga att socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern inte heller precis är pragmatiska när det gäller skolpolitiken: socialdemokraterna som parti vägrar ju hittills att ens medge att den svenska skolan kan tänkas ha problem, och att förhandla med ett sådant gäng är tämligen lönlöst.

Jag tycker alltså i princip att regeringen gör rätt, men jag fruktar att det mesta som denna regering gör kommer att rivas upp och de gamla reglerna återställas när motståndargänget får sin tur att härja fritt med sin ideologi. Skriftliga omdömen är bra, men jag tror inte att de utgör en förnuftig åtgärd när den andra sidan i det politiska spelet så fundmentalt är motståndare till idén. Detta förvärras av att det inte finns enhetliga riktlinjer för hur dessa omdömen skall se ut.

Regeringens beslut är bra i princip, men ogenomtänkt i praktiken, helt enkelt.

Read Full Post »