Den tilltalade i Arbogamålet har överklagat Västerås tingsrätts beslut att avslå hennes jävsinvändning mot nämndemännen, skriver Svenska dagbladet. Hon anger tre grunder för sin jävsinvändning:
1) En av nämndemännen har avgått på grund av att personen själv ansett sig jävig. Om den tilltalade får framgång bara på den punkten, tror jag inte att det räcker: hon måste nog visa att den avgångna nämndemannen påverkat rättens övriga ledamöter, eftersom domstolen – såvitt jag kan förstå – är beslutsför även utan den ifrågavarande nämndemannen. Denna persons avgång ser ju vid förstå påseende ut att ha ökat, inte minskat rättens opartiskhet. Den grunden i överklagande förefaller vara svag.
2) Tingsrättens ordförande har – på ett sätt som närmast påminner om nämndemännens egna obetänkta uttalanden – meddelat media att han överväger att polisanmäla två nämndemän. Här är den tilltalade på säkrare mark: det skulle kunna anses vara enormt konstigt om rätten ansågs vara opartisk vid sin eventuellt fällande dom, bara för att samma domstols ledamöter någon månad senare själva skall finna sig inför domstol. Detta är dock beroende av vad det är som nämndemännen skall polisanmälas för. Det som man som jurist närmast tänker på är brott mot tystnadsplikten, eftersom ledamöterna i domstol inte får uttala sig om det som förekommit under överläggningar till dom. Att vara jävig är inget brott. Den tilltalades utsikter på framgång avseende den här grunden beror alltså mycket på om rättens ordförande överväger att polisanmäla de ifrågavarande nämndemännen för tjänstefel på grund av jäv (knappast troligt, som sagt: jag tror inte ens något sådant brott finns) eller för brott mot tystnadsplikten. I det senare fallet spelar någon eventuell polisanmälan ingen roll för frågan om rättens eventuella jävighet, och även den här grunden ser alltså inte särskilt stark ut.
3) Detsamma gäller nog den tredje punkten, nämligen att nämndemännen diskuterat målet med massmedia. Det är i sig olämpligt och som sagt kanske ett brott att diskutera det som förekommit under överläggningar till dom med utomstående. Däremot är det inget bevis på jävighet. Den nämndeman som avgått har sagt att personen aldrig trodde på den tilltalades oskuld, vilket utgör solklar jävighet. Den nämndemannen har dock som sagt avgått och domstolen kan inte längre påverkas. Det blotta faktum att de övriga nämndemännen uttalat sig i massmedia allena verkar inte kunna grunda jäv. Även här tillåter jag mig alltså att tvivla på den tilltalades möjligheter att få framgång.
Jag tror alltså att den tilltalades utsikter att få ett bättre resultat hos Svea hovrätt än hos Västerås tingsrätt är ganska dåliga (såvitt man nu kan avgöra sådant utan att ha sett akten och verkligen kunnat ta ställning till argumentationen).
Allmänt kan man dock påpeka att jävsinvändningar är rätt tunga grejor, och att det är konstigt att samma domstol skall pröva en jävsinvändning som är den som invändningen går emot. Det är förvisso någon som inte sitter i just den nämnd som påstås vara jävig som prövar invändningen, men det rör sig ju ändå om kolleger: det måste vara tufft att berätta för en kollega att dennas arbete de gånga veckorna och månaderna var bortkastat eftersom personen är jävig. Det finns här det som normalt kallas för “delikatessjäv”, alltså inte direkt partiskhet, men sociala omständigheter som kan göra det svårt att fatta ett oberoende beslut. Jävsinvändningar borde därför egentligen direkt prövas av hovrätten eller prövas av någon annan domstol.
Slutligen noterar jag med glädje att Svenska dagbladet nu börjat kalla den tilltalade för “32-åringen”, åtminstone i rubriken. “Tyskan” var lite helt enkelt inte lämpligt.
Att hota någon med polisanmälan för att få dessa (nämndemän att dels inte vidare tala med media jämte dels att kunna styra deras val i påföljsdelen) är i sig ett brott, eller?
Håller faktiskt med om att det är märkligt att begå ovan nämnda gärning via media och då särskilt för det fall någon polisanmälan ej inges för då snackar vi väl förtal?
Vore kul om den juridiska expertisen kunde utvecka ovan så att även vi vanliga dödliga förstår vad som pågår. Tackar på förhand.
Attunda tingsrätt (tror jag det var) hade ju inga problem att ta bort domaren i styckmordsmålet pga jäv, så uppenbarligen vågar domstolarna fatta sådana beslut om det behövs. Jag tror att det är ännu mer känsligt att fatta jävsbeslut avseende en annan rådman än avseende en nämndeman.
Det är Västmanlands tingsrätt som prövar målet mot “32-åringen”, Västerås TR finns inte längre (jag tror tom att målet prövas i Köping).
JTS: Du har rätt i allt du säger: tack för påpekandet avseende vilken tingsrätt det rör sig om.
Avseende frågan om vem som skall avgöra huruvida jäv föreligger tycker jag att det väl kan vara en poäng att inte ens utsätta domarna för den konflikt som ett sådant mål kan innebära. Jag tycker att – även om det ofta fungerar – jävsprövningar av principiella skäl skall hanteras av en annan domstol.
Spanaren: Det är ett brott att hota nämndemän med anmälan för att de skall komma fram till ett visst resultat i överläggningarna. Det är dock inte det som skett här, utan det tycks röra sig om att anmäla dem för att de brutit mot en skyldighet som åligger de enligt lag oavsett vad de kommer fram till, nämligen att hålla käft om hur diskussionerna gått i domstolen när man tagit ställning till frågan i målet. Det är alltså inte för att påverka nämndemännen, utan för att bestraffa dem för något de redan gjort som de skulle anmälas för.
Hej,
Läste din trevliga blogg idag. Riktigt informativ faktiskt.
En sak jag undrar över är om du anser att justitieutskottets ordförande på något vis (i Beltran-målet i VhovR) har uttalats sig otillbörligt? Jämför vidare nedan vilket hämtats från http://www.expressen.se.
“Thomas Bodström är barnflickans advokat. Han är inte heller orolig över det nya vittnet:
- I praktiken tror jag inte att det kommer att betyda någonting. Jag tror inte att rättsväsendet vill ha tillbaka den vittnespsykologcirkus som vi hade i slutet på 80-talet.
- Jag tror inte att det kommer att få något värde alls. Det bör inte få det.”
Pekar: I sin roll som advokat och företrädare för målsäganden har Bodström en annan roll än som ordförande i justitieutskottet. (Man kan undra om det är lämpligt att han förenar dessa roller, men det är ju inte frågan här.) Det som han säger är:
- Jag tror inte att en vittnespsykolog kommer att hjälpa Tito Beltran att få tingsrättens dom ändrad. Det vittne som Beltran anför kommer alltså i praktiken inte ändra läget på något sätt, utan hovrätten kommer att döma på samma sätt som tingsrätten.
- Jag tror inte heller att domstolarna kommer att lägga särskilt stor vikt vid vad vittnespsykologen säger, eftersom vi redan prövat – i slutet av 1980-talet – att förlita oss på rättspsykiatriker, och det blev inte bra: det blev en cirkus av det, där expertord stod mot expertord.
- Jag tror alltså inte att det nya vittnet har något värde för Beltran, och jag tycker inte heller att det bör få något värde för Beltran.
Märk att det är min översättning av det som BODSTRÖM säger. Jag själv är rätt så ointresserad av Beltran-målet och har därför ingen åsikt i frågan.
Jag kan inte se något olämpligt i att målsägandens advokat uttalar sig på det sättet om den tilltalades bevisning. Bodström uttalar sig inte om något som han är skyldig att hålla tyst om, och hans åsikt om vittnet kommer han ju också att framföra i den offentliga domstolsförhandlingen.
Jag tycker alltså att det är helt ok att Bodström säger så.
…Och som man kanske kunde gissa så anser även jag att justitieutskottets ordförande uttalat sig otillbörligt när denne tydligt klargjort för domarna i Beltran-målet i VhovR hur dessa skall göra den här aktuella bevisvärderingen.
Enligt ditt resonemang, heidenbrink, hade Bodström i god laga ordning även kunna få utgöra här aktuellt målsägarbiträde i egenskap av advokaten Bodström även för det fall Bodström samtidigt verkat som justitieminister, eller hur skall man annars förstå det???
Pekar: Så länge det inte finns tydliga regler, och så länge inte Bodström har någon möjlighet att faktiskt tvinga domarna till något, har jag inget JURIDISKT problem med dubbla roller. Att jag anser att man kan diskutera det lämpliga i denna dubblering, har jag sagt. Du kan alltså gott tagga ner något och försöka föra ett resonemang i sansad ton.
Som justitieutskottets ordförande har Bodström inga faktiska möjligheter att utsätta domarna för någon menlig påföljd om de inte bifaller hans klients talan. Detsamma gäller för övrigt för justitieministern. Kruxet ligger i att vi accepterar att Bodström har dubbla roller: accepterar vi det, måste vi också acceptera att han kan uttala sig än i den ena, än i den andra rollen. Det följer av vårt första beslut.
Jag kan vara tveksam till huruvida justitieutskottets ordförande skall få vara aktiv advokat, av två skäl, nämligen dels att det uppstår konstiga situationer, vilket du ju påpekar, dels att jag undrar hur i hela friden Bodis hinner med att företräda någon: antingen måste jag misstänka honom för att göra ett dåligt jobb som advokat, eller också tar han inte sin roll i riksdagen på tillräckligt stort allvar.
Som sagt, jag tycker också att dubbleringen av rollerna är tveksam. Eftersom det dock tycks vara tillåtet att Bodström dubblerar sina roller, måste vi acceptera att han kan uttala sig endast i sin egenskap av advokat. Då är hans uttalanden helt ok.
Jag håller med dig om att det nog är lämpligare att frågan prövas av högre instans (om det är möjligt) eller i alla fall en annan domstol. Man ska ju komma ihåg att det trots allt finns överklagandemöjligheter även i dessa ärenden.
Det jag menade (men kanske inte skrev) är att domstolarna rent faktiskt verkar klara av det i enlighet med dagens system, även det givetvis är känsliga situationer internt på domstolen.
Även om jag typ “taggar ner” vågar jag påstå att när justitieutskottets ordförande högt o tydligt inför hela svenska folket talar om för särskilt domarna (i Beltran-målet) vad lagstiftarens mening är kan det knappast förmodas att (de här aktuella) domarna slår dövörat till. Snackar vi här otillbörlig påverkan, eller vad?
Att “vi accepterar att Bodström har dubbla roller” får stå för den som skrev det. Jag tillåter mig att vara av en helt annan mening även om någon Lex-Bodström ännu ej är i kraft.