Jag har hittills avstått från att säga något om Arbogamålet, eftersom jag bestämt anser att ingen kan uttala sig på något meningsfullt sätt om en pågående rättegång. Tanken med en rättegång är att man skall kunna fastställa de juridiskt relevanta fakta som domstolen lägger till grund för sin bedömning av den rättsliga frågan. Medierapporteringen och mina kollegers uttalanden i pressen tycker jag är ganska olämpliga, eftersom de hela vägen igenom utgör spekulationer.
När nu den cirkus som är Arbogamålet fått en ganska oväntad vändning, kan jag dock inte längre låta bli att skriva. En av rättens nämndemän har sagt till pressen att hon “aldrig helt trott att [den tilltalade] är oskyldig”. Den tilltalades advokat dök förstås som en hök på det uttalandet: en ledamot i rätten skall vara opartisk och vare sig övertygad om någons skuld eller oskyldighet. Det skall man ta ställning till först efter det att all bevisning och alla argument presenterats. Nämndemannens uttalande ledde därför till en anmälan om jäv, skiver både Svenska dagbladet och Dagens Nyheter idag.
Det här leder till några funderingar. Såsom framgår också av tidningarnas artiklar är frågan om det räcker att en nämndemän måste avgå på grund av jäv. Domstolen får ge dom så länge den yrkesmässiga domaren och minst två nämndemän är kvar och får döma. Om en av tre nämndemän i Arbogamålet måste avgå, är rätten alltså fortfarande i stånd att ge dom, och vi slipper en omtagning av rättegången.
Därför har förstås den tilltalades advokat anmält två nämndemän för jäv: att bara jäva ut en räcker ju inte. Med tanke på att den annars inför pressen ganska talföra advokaten som det handlar om här inte närmare vill specificera vad jävsanklagelserna gäller, tror jag att han försöker utan att egentligen ha på fötter – går det, så går det. Om det inte funkar är ju hans klient inte i någon sämre position än tidigare. Det är hans goda rätt som advokat att göra så, men Leif Silbersky verkar vara lite väl tidigt ute när han så bestämt säger att rättegången bör tas om. Som sagt, ge fanken i att uttala er om en pågående process där ni inte har tillgång till alla fakta: det är vilseledande och olämpligt.
Det blir intressant att se hur mycket advokaten har på fötter, och hur jävsfrågan kommer att bedömas. Nämndemannens uttalande är klart olämpligt, och det verkar i alla fall avslöja att hon inte varit så kylig och opartisk som man måste kunna förvänta sig av en ledamot i en domstol. Huruvida det här leder till en ny omgång, är en annan fråga.
Helt utanför den juridiska bedömningen vill jag också passa på att ge medierna en känga. Den tilltalade har hela förundersökningen och rättegången igenom kallats för “tyskan”. Vilken sort beskrivning är det? Tänk er att en tilltalad skulle kallas för “turken” eller för “asiaten” eller – förmodligen värst i klassen – för “negern”. Det skulle bli ett ramaskri och anklagelserna om rasism skulle hagla på samma tidningars sidor som nu glatt använder epitetet “tyskan”.
Vår, eller kanske snarare tidningarnas, känslighet för rasism baseras på en mycket selektiv perception, där européer och nordamerikaner får kallas för vad som helst, får tillskrivas “nationella” egenskaper och man får dra riktigt dåliga skämt om dem (jag vet inte hur många gånger jag hört trötta anspelningar på Hitler så fort min tyska bakgrund kommit på tal). Jag tycker tjafset om rasism är överdrivet och jag är förhoppningsvis större än att börja gråta bara för att någon är så dum att hon tror att jag har något över huvud taget med en liten österrikisk pajas att göra. Jag tycker dock att den politiskt beskäftiga och korrekta klassen skall vara konsekvent: antingen är man bekymrad över rasismen i samhället, och då ger man fan i att kalla en tilltalad för “tyskan”, eller också struntar man i de problem med rasism som vi eventuellt har.
Med detta sagt väntar jag med viss bävan på domstolens utslag i jävsfrågan. Den tilltalade skall få en rättvis rättegång, och har rätten varit jävig, måste processen tas om. Samtidigt hoppas jag innerligt att rätten inte varit jävig, så att jag slipper den ganska smaklösa rapporteringen om ett i och för sig tragiskt fall, som dock varje dag i Europa och världen har sina paralleller i andra tragiska händelser.
1. “Allt” har ju handlat om att det INTE funnits några som helst bevis, vilket knappast gått någons nos förbi.
2. Den jäviga rätten har bl.a. beslutat att “åtalet är BEVISAT”! (borde väl ha varit “efter en samlad bedömning finner rätten åtalet styrkt”?)
3. TR går ut i media och “överväger” att inge en polisanmälan mot de två återstående nämndemännen innan det att domen skall avkunnas. (Hur sjukt är inte det!)
4. Hade det inte varit en sådan tragisk och hemsk gärning i botten hade man kunnat gapflabba över hur den svenska varianten av rättssystem återigen imploderat under massmedias tryck.
Tar sig: Du har rätt i synnerhet i att det svenska rättsväsendet har svårt att hantera journalister, men det gäller nog hela det svenska samhället. Låtsas man att alla är kompis och “du” med alla, får man ingen bra känsla för att vissa faktiskt tjänar sitt levebröd på att sälja smaskiga historier. Felet ligger nog lika mycket hos journalisterna som hos rättväsendet: journalisterna har fått alltför många att acceptera att de skulle vara något slags demokratins vita riddare, när de i själva verket bara är samma legoknektar som alla andra.
Dina punkter ovan är dock också lite missriktade.
(1) Om vi bara skulle fälla folk på klara bevis, skulle ingen någonsin bli fälld. Ibland måste man gå på indicier, och varken du eller jag har sett hela materialet. I skuldfrågan kan vi alltså inte uttala oss.
(2) En terminologisk miss är inget bevis (just det) på materiell inkompetens. Språklig exakthet är tyvärr inte längre något som särskilt många ens inom juridiken lyckas uppnå.
(3) Vad som är sjukt med det förstår jag inte riktigt: det är en reaktion på en mycket konstig situation.
(4) Här är vi rätt eniga, förutom att jag anser att media inte är bättre än rättsväsendet i det avseendet.
1. Min ev. otydliga poäng var att åklagarna har knappast lyckats så väl i att för den breda allmänheten dölja att [i sak avgörande] bevsining totalt har saknats. Den “uteslutningsmetod” [med tillhörande omvänd bevisbörda] åklagarna nödgats att ta till i processen gör att man knappast kan bortse ifrån risken rörande justitiemord.
2. Bevis/indicier eller kalla det vad du vill: En kladd är en kladd. Jämför även punkten 3 nedan.
3. Ang. sjukt eller inte så kan det vara på sin plats att förtydliga att rättens ordförande, enligt egen utsaga, upprepade gånger klargjort för nämndemännen att de inte skall tala med media [av nu synnerligen lättfattliga skäl]. Men vad gör idioten sedan själv? Jo, springer iväg till media och häver ur sig precis sådant vilket givetvis inte skulle ha yppats för media!
4. Här är även jag rätt enig, förutom att jag anser att rättsväsendet inte är bättre än media i det avseendet.
Har händelsen påverkat förtroendet för det svenska rättsväsendet?
“Jag är rädd för att det som hänt rubbat förtroendet för rättsväsendet även om jag inte delar den uppfattningen. Sakligt juridiskt motsvarar inte det utbredda missnöje som verkar föreligga hos allmänheten det faktiska tillståndet. Min bedömning är att vårt rättssystem fungerar så bra det gärna kan göra.” Eric Bylander, universitetslektor i processrätt vid Göteborgs universitet.
…man blir ju rädd för att den siste idioten ännu ej är född även om man inte delar den uppfattningen!
Tar sig: Dels ber jag dig att vara lite mjukare i tonen – “idiot” och andra tillmälen tillför knappast något till debatten.
Jag delar också Bylanders uppfattning: det svenska rättsväsendet fungerar, dels rent faktiskt, dels och i synnerhet med hänsyn tagen till de knappa resurser som det får klara sig med, alldeles utmärkt. Inget rättssystem kan undgå att ha problem, och problemen varierar. Att vi har nämndemän som inte fått någon ordentlig utbildning är ett solklart problem, men det är helt enkelt enligt min mening inte motiverat att tala om “rättsröta” eller “rättsväsendets förfall”.
Det är absolut ingen anledning att omtala folk som inte delar ens uppfattning som “idioter”.
Tar sig för pannan lade in ytterligare en kommentar här som endast bestod i allmänna förolämpningar mot de som ännu inte skådat ljuset. Kommentaren censurerades därför.