SVT:s Uppdrag granskning har uppdagat att kistor rutinmässigt krossas före gravsättning. Anledningen är att en kista som förmultnar leder till sättningar i jorden ovanför, och att alltså kyrkogårdsförvaltningen under åren efter gravsättningen måste se till att marken ovanför graven sköts ordentligt. Det är uppenbarligen så ansträngande att man hellre krossar kistan, så att den genast kan fyllas med jord.
Om detta skriver Dagens Nyheter idag på ledarplats. Vad gäller de moraliska aspekterna håller jag med Niclas Berggren: för mig är vi efter döden biologiskt avfall, så att jag har svårt att bry mig om huruvida avfallets förpackning förstörs eller inte. Juridiskt är det dock en annan femma: eftersom lagen ser ut som den gör, utgör de krossade kistorna med stor sannolikhet ett brott. Den centrala bestämmelsen är 16 kap. 10 § brottsbalken, som lyder:
”Den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar grav eller eljest gör skada eller ofog på kista, urna, grav eller annat de dödas vilorum eller på gravvård, döms för brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två år.”
Vi får vänta vad domstolarna säger i sinom tid, men de här händelserna låter i alla fall som att någon ”obehörigen … gör skada … på kista”. Eftersom lagen skall tillämpas, bör de ansvariga i så fall straffas, även om jag kan ha synpunkter på lagens innehåll.
Det finns dock ytterligare en juridisk aspekt av det här. Svenska kyrkan uppbär begravningsavgiften som vi alla som är folkbokförda i Sverige betalar. Som ateist är jag upprörd över att mina pengar går till ett samfund som propagerar det som jag tycker är vidskepelse, men jag kan acceptera att någon måste sköta om kyrkogårdarna och att någon måste ta hand om avfallet när vi dött. Svenska kyrkan har av historiska skäl en sådan organisation, och jag kan inse det befogade i att man inte för dyra pengar skall behöva bygga upp en ny, statlig begravningsorganisation.
Det hela kommer dock enligt min mening i ett annat läge när Svenska kyrkan – som alltså får betalt för att sköta om gravar – börjar spara in pengar genom att förenkla förfarandet med skötseln av graven genom att krossa kistor före gravsättningen. Eftersom begravningsavgiften som jag betalar rimligen är beräknad så att även eftervård av graven ingår, betyder det faktum att sådan eftervård uppenbarligen inte förekommer i samtliga fall, att Svenska kyrkan någonstans uppenbarligen förskingrar pengar. När polisen och åklagaren nu håller på att utreda ärendet, borde de också kräva en redovisning av vad som skett med begravningsavgiften: har den finansierat missionsverksamhet i Afrika, eller har den gått till det den är tänkt för, vården av kyrkogårdarna?
Den här händelsen är kanske en bra anledning att ännu en gång fundera på det lämpliga i att låta en organisation som försöker sprida en viss och i sig absolut inte självklar trosuppfattning sköta våra begravningsplatser. Frestelsen att använda pengarna som organisationen fått i begravningsavgift till annat än skötseln av kyrkogårdar kommer alltid att finnas.
Då kanske det ändå skulle vara bättre att ha en statlig organisation som gör inget annat än att sköta kyrkogårdar. De som vill ha en kristen, muslimsk, judisk eller på annat sätt religiös begravning får väl betala via sina medlemsavgifter till samfunden för den servicen.
så vadå?
du tror att den statliga likvårdaren kommer att vara mindre korrupt än den som jobbar på uppdrag av en kyrka? varför hela tiden blanda in staten i allt o alla. låt för fan liken rutna ifred, stoppa de statliga likarbetarna!!!!
Jonatan: Exakt vad du är ute efter, förstår jag inte riktigt, men jag tror ändå att en organisation (och den organisationen som förvaltar pengarna) som endast har en uppgift att sköta är lättare att övervaka än en så varierad organisation som kyrkan. Dessutom är och förblir jag irriterad över att jag som ateist måste betala pengar till kyrkan. Hellre sponsrar jag en icke-religiös förskingrare än missionsverksamhet i Afrika.
Du betalar ingen missionsverksamhet i Afrika. Begravningsavgiften går till begravningsverksamhet.
Dessutom genomför Svenska kyrkan inte längre någon i mission i Afrika i traditionell mening, det är bistånd genom partners det handlar om.
Men det spelar ju ingen roll för dig, du kan rycka saker ur luften och påstå vad som helst verkar det som, förskingring, var har du fått det ifrån? Jag kan försäkra att kyrkans bokföring är nogrannt granskad, om inte annat av journalister och andra som gillar att sätta åt kyrkan.
Mattias: Märk väl att jag inte påstått att förskingring skett, utan att jag undrar vad som händer med pengarna för gravvården när man krossar kistor för att spara in på framtida jobb, och alltså pengar. Jag struntar dessutom högaktningsfullt i vad dessa sparade pengarna går till: jag har ingen lust att betala en organisation för att vårda gravar som enligt min mening sysslar med spridande av farlig vidskepelse. Det skulle vara samma sak som om någon kristen skulle tvingas att sponsra humanistiska förbundet.
Jag kan inte följa dig när du påstår att jag rycker saker ur luften. I åtminstone en församling har kistor krossats, och det påstås vidare att denna hantering är vanlig. I det sammanhanget uppstår frågan vad som skett med de sparade pengarna. För att besvara den frågan krävs lite mera än en hänvisning att kyrkans bokföring är noga granskad: det påstås alltid av alla.
Att någon sparar pengar innebär inte med nödvändighet att de sparade pengarna ”förskingras”.
Din personliga aversion gentemot religioner är tydlig, och jag fattar budskapet, men att anklaga kyrkan för ”förskingring” mot bakgrund av detta är minst sagt tendentiöst.
Paranoida ateister som på något sätt kirurgiskt vill avlägsna allt som har med religion att göra från det offentliga samhället,
jag har en överraskning till er: det går inte. De allra flesta människor föredrar av någon anledning fortfarande att ha begravningsgudstjänster och att begravas på kyrkogård, därför har de flesta kommuner hållt kvar detta ansvar hos kyrkan, fundamentalistiska ateister till trots.
När humanisterna uppvisar infrastrukturen, anslutningsgraden, den geografiska täckningen, personalen, traditionen och det folkliga stödet så kan ju dom ta över verksamheten inklusive pengarna som följer med.
Mattias, återigen, jag har inte sagt att kyrkan förskingrat, utan jag undrar vart pengarna tagit vägen, och det vill jag fortfarande veta. Jag har heller inget emot att du eller andra låter er begravas på kyrkogårdar, men tvinga inte mig att vara med och betala för kalaset. Kyrkan är numera från staten skild (det var på tiden, det) och därmed bör kyrkan bli en helt vanlig förening som driver in sina egna pengar och betalar sina egna omkostnader. Det är ingen paranoid ateism, utan det är bara rättvist mot alla andra föreningar som får sköta sig själva, att även kyrkan själv får dra in sina medlemsavgifter.
Eftersom så många lämnat kyrkan, och eftersom det finns många olika former av religion, och eftersom en hel del av våra medmänniskor är ateister, bör problemet vad vi gör med de som inte grävs ner eller bränns av något samfund skötas av staten. Det är helt enkelt stötande att låta något visst trossamfund sköta denna offentliga uppgift när det nu finns så många som inte har med detta trossamfund att göra.
Jag kan bara beklaga att det finns så många människor som uppenbarligen behöver tro istället för att ställa kritiska frågor och försöka finna en sanning som faktiskt går att bevisa. Jag lägger mig dock inte i vad ni gör: ha era kyrkor, era begravningsplatser, era ritualer, era uppfattningar. Det stör inte mig. Det som stör mig är ni tar mina pengar och därmed finansierar en verksamhet som jag inte vill ha att göra med. Jag låter er vara i fred, så låt äntligen mig vara i fred och låt bli mina slantar.
Istället för en paranoid ateism, har jag en känsla av, har vi ett problem med paranoida religiösa människor som vill tvinga även ateister att vara med på verksamheter som dessa är övertygade om är i grunden felaktiga och förkastliga. Det är skam att kyrkan ännu på 2000-talet kan använda staten som sitt redskap när detta förvägras alla andra trossamfund och oss ateister.
Vadå inte påstår att kyrkan förskingrar pengar?
”Eftersom begravningsavgiften som jag betalar rimligen är beräknad så att även eftervård av graven ingår, betyder det faktum att sådan eftervård uppenbarligen inte förekommer i samtliga fall, att Svenska kyrkan någonstans uppenbarligen förskingrar pengar.”
Läs sista meningen några gånger och återkom sedan.
Om du vill veta var pengarna tar vägen kan du läsa kyrkans bokföring, det är offentliga handlingar. Jag skulle tro att pengarna går in i begravningsverksamheten.
Ok, accepté, min miss (konstigt vad man kan bli blind för sina egna texter). Vad jag menar med uttalandet har jag tidigare förtydligat.
I den mån kyrkan inte använt pengarna till att fullgöra de tjänster som pengarna är till för – inklusive eftervården av gravarna – måste dock pengarna antingen ha lagts på hög, eller gått till någon annan del av verksamheten. Det faktum att det står i bokföringen ”Gravsättning och eftervård: X miljoner” innebär inte att pengarna verkligen gått dit, så bokföringen allena hjälper mig inte. Jag anser fortfarande att pengarna måste ha försvunnit någonstans och jag vill veta vart de tagit vägen. Jag vidhåller också att polis och åklagaren bör titta på den delen av ärendet.
Slutligen vidhåller jag att kyrkan inte skall betros med den statliga gravvården.
Att det krossas kistor verkar bero på lättja du vinner inte många timmar genom en rutinmässig krossning. Det verkar sjukt att sådant förekommer och är deesutom ett brott mot griftefriden som kan ge fängelse i 2 år.
med erfarenhet av arbete pa kyrkogard sa förstar jag inte vad denna ”skandal” egentligen handlar om. För det första sa gar det i manga fall inte att undvika att locket förstörs. Detta eftersom att jord väger mycket, och läggs ovanpa locket. För det andra, i vilket fall som helst sa kommer jorden sjunka ihop efterat, man kan inte undvika att behöva lägga pa mer jord efterat. Det är alltsa en rätt dalig idé om man vill slippa arbete.
För det andra. Locket kommer förr eller senare alltid falla in. Det hör till förmultningsprocessen, det är träkistor. Är det bättre att släktingen kommer dit en morgon(da ny jord ännu inte hunnit läggas dit), sättningen skedde under natten, och det plötsligt är en sänka i sanden framför stenen?
Dessa aspekter rör iofs inte de juridiska, men ända värda som en parantes..
Charlotta: Det är helt riktigt som du skriver. För mig personligen (som inte är religiös och som anser att vi efter vår död är biologiskt avfall) är detta egentligen inte något problem heller, förutom att jag misstänker att någon sparar arbete och därmed pengar någonstans. Det må inte vara mycket vid varje enskilt tillfälle, men det summeras så småningom. Någon anledning till att skynda på processen måste ju finnas. Jag vill veta vilken den är och om denna anledning innebär att mina begravningspengar går till något annat än just gravvård.
Jag håller med charlotta!! jag skulle inte vilja komma till min anhörigas grav o se att jorden har satt sig. o det tror jag inte att någon vill.
förstår inte varför det blir såna ramaskri om detta men jag hoppas att detta kommer att lösas på ett bra sätt.