Dagens Nyheter fortsätter idag sin rapportering om fisket. Föga förvånande kommer det fram att dömda tjuvfiskare sitter i styrelsen för Sveriges fiskares riksförbund. Anledningen till att åtminstone en av dem – Per-Olof Larsson – tycker sig kunna sitta kvar är att hans advokat tycker att hovrätten gjort en felaktig bedömning. Struntsamma, säger jag: en dömd brottsling är en dömd brottsling, oavsett vad brottslingens advokat tycker. Man börjar undra när en organisation anses utgöra organiserad brottslighet: tre dömda ledamöter i styrelsen kanske kan vara en definiton?
Samtidigt är det inte särskilt uppseendeväckande längre med brottslingar i höga positioner. Flera av våra sittande domare har dömts för olika brott – kvinnomisshandel och brott mot sexköpslagen – och får sitta kvar eftersom deras kolleger inte betraktar dessa domare som “uppenbart olämpliga” för domaryrket (11 kap. 5 § regeringsformen). En ledamot i Högsta domstolen – justitierådet Leif Thorsson – har accepterat ett strafföreläggande för brott mot sexköpslagen. Med andra ord har han erkänt brott mot sexköpslagen. Han får ändå sitta kvar: det juridiska etablissemanget var inte kapabelt att avlägsna honom från hans tjänst. Sexköpslagen anses inte vara tillräckligt viktig för att brott mot densamma skulle kunna leda till att en domare är uppenbart olämplig för sitt yrke.
Höga företrädare för rättsväsendet nonchalerar och bryter mot juridiska regler. Yrkesfiskare nonchalerar juridiska regler och väljer brottslingar till ledande befattningar i sina organisationer. Inget under att förtroendet för rättsväsendet och samhällets företrädare sjunker.
Stackars Sverige.
