Dagens industri skrev i fredags om hyresgästsföreningens kritik mot ägarlägenheter. Kritiken går ut på att en ny ägandeform skulle leda till sämre villkor för hyresgäster, eftersom privatpersoner skulle kunna köpa en ägarlägenhet endast i syfte att hyra ut den. Jag har svårt att begripa resonemanget.
Det tycks ligga två mera principiella synpunkter bakom det. Den ena är att det är dåligt att privatpersoner är hyresvärdar. Detta kan i sin tur kanske antas vara grundad på att privatpersoner inte alls har samma möjligheter som stora bolag att underhålla lägenheten och att reagera på hyresgästens eventuella krav. Detta är helt riktigt. Om man dock förhindrar att privatpersoner kan bli hyresvärdar, säger man samtidigt att det endast skall vara stora bolag som får vara hyresvärdar. Stora bolag kräver mycket kapital och måste därför ägas av någon som har sådant, det vill säga antingen en kommun eller så måste bolaget vara ett fastighetsbolag med aktieägare och vidhörande maktspel inom bolaget. Hyresgästföreningens protester mot ägarlägenheter tycks därför i förlängningen leda till att de som inte redan har mycket pengar också i framtiden skall veta sin plats. Jag tycker att det är en märklig grund för att kritisera ett lagförslag.
Den andra kritikpunkten tycks vara att hyrorna kan svänga när det finns “spekulationsmoment” i att köpa en ägarlägenhet för framtida uthyrning. Jag undrar verkligen vad som är så himla fel med det, men det är en fråga som kanske inte kan lösas annat än axiomatiskt (”jag tycker om det här, du gör inte det – svårt att hitta argument som är annat än trossatser”). Men jag förstår inte på vilket sätt hela den enorma regleringen av bostadsmarknaden skulle genast försvinna genom att man inför ägarlägenheter: på vilket sätt kommer reglerna om hyreslägenheters standard att påverkas? Varför innebär ägarlägenheter att reglerna om de kommunala bolagens hyresledande roll försvinner? Påverkas reglerna om möjligheten att tvångsförvalta hyreslägenheter om ägaren är uppenbart olämplig att göra det själv?
Hyresgästföreningen visar sann konservativism: ändra inget, eftersom vi inte vet hur det blir. Visst borde lagförslag diskuteras på andra grunder än denna?
